Marknadsutflykt och annat runttravande
Det blir mycket promenerande på stan. Idag gick jag och mina andra fem klasskompisar en lång väg runt vattnet och över broar med vår lärare. Över Vasilevskijön hoppades det fallskärm hela dagen. Vädret var, som alla dagar jag hittills i S:t Petersburg, kallt men vackert. Idag gick vi i nära fyra timmar. Det känns bra i kontrast till all shauerma (flottig härlig billig kylingkebab) och all choklad som intas.
Igår när vi satt på ett ölhak, efter några glas rysk champange bör nämnas, kom min klasskompis Helena på den fantastiska idén att starta en blogg med recensioner över plov, något som jag är nästan besatt av att hitta bra. Idag känns märkligt nog idén lika bra, så se upp, för så fort jag hittat ett kök som serverar plov så kommer den! Kan vara bara för framtida rysslandsresenärer att veta vart dom ska vända sig för att få lite kvalitetskäk.
Igår drack vi inte bara champagne, vi var på marknad också. Några stationer norr om city ligger sationen Udelnaja och där finns en marknad som först när man går igenom ter sig lite som alla andra, billiga dvd-filmer, bhar, pulverkaffe och annat jox säljs från bås i små hus, men när vi trängt oss igenom det kom det vi letat efter - loppmarknaden. Där på en stor staketomringad plats låg i oändliga rader på marken presseningar fulla med gamla koftor, julgransprydnader i glas, kasettband, pälshattar, jackor, böcker, stationära telefoner, sjalar, muggar, sovjetkitch, dockor, vykort... Allt du någonsin kunnat hopas på att hitta på en loppmarknad i en rysk förort. Jag shoppade loss totalt och med ryska gick det lättare med priset. Totalt gick allt loss på bara några hundra rubel.
Udelnaja, stället marknaden låg på, kändes mer på riktigt än Nevskij prospekt med dess franska arkitektur, europeiska modeaffärer och caféer. Där i förorten trängs det omoderna folket, som inte kan engelska och som lever vanliga liv i skiten och höstlöven. Är det äktryssland man vill åt är det rätt självklart att gå ifrån promenadstråken, men förorten är ändå bäst. Bara att gå iväg längs en gata med höghus är härligt. Jag hoppas kunna göra mer såna utflykter.
Igår när vi satt på ett ölhak, efter några glas rysk champange bör nämnas, kom min klasskompis Helena på den fantastiska idén att starta en blogg med recensioner över plov, något som jag är nästan besatt av att hitta bra. Idag känns märkligt nog idén lika bra, så se upp, för så fort jag hittat ett kök som serverar plov så kommer den! Kan vara bara för framtida rysslandsresenärer att veta vart dom ska vända sig för att få lite kvalitetskäk.
Igår drack vi inte bara champagne, vi var på marknad också. Några stationer norr om city ligger sationen Udelnaja och där finns en marknad som först när man går igenom ter sig lite som alla andra, billiga dvd-filmer, bhar, pulverkaffe och annat jox säljs från bås i små hus, men när vi trängt oss igenom det kom det vi letat efter - loppmarknaden. Där på en stor staketomringad plats låg i oändliga rader på marken presseningar fulla med gamla koftor, julgransprydnader i glas, kasettband, pälshattar, jackor, böcker, stationära telefoner, sjalar, muggar, sovjetkitch, dockor, vykort... Allt du någonsin kunnat hopas på att hitta på en loppmarknad i en rysk förort. Jag shoppade loss totalt och med ryska gick det lättare med priset. Totalt gick allt loss på bara några hundra rubel.
Udelnaja, stället marknaden låg på, kändes mer på riktigt än Nevskij prospekt med dess franska arkitektur, europeiska modeaffärer och caféer. Där i förorten trängs det omoderna folket, som inte kan engelska och som lever vanliga liv i skiten och höstlöven. Är det äktryssland man vill åt är det rätt självklart att gå ifrån promenadstråken, men förorten är ändå bäst. Bara att gå iväg längs en gata med höghus är härligt. Jag hoppas kunna göra mer såna utflykter.
Kommentarer
Postat av: Andreas
Woohoo! Plovrecensioner! Hur kan jag har klarat mig så länge utan sådana? ...eeeh.. ja. Jag lovar att bifoga mina egna så fort jag kommer tillbaka till Ryssland, jag kanske kan få gästrecensera lite?
Det är klart att Ryssland är mer spännande ju längre ifrån promenadstråken och Zaraaffärerna man kommer, men samtidigt är det svårt för någon som inte talar ryska att uppleva dem. Då blir man mer passiv betraktare och förlorar så mycket av det som gör höstlövslivet magiskt.
Trackback
