Min favorittant är kommunist
Eftersom jag inte haft tillgång till internet på en vecka får jag skriva om min måndag nu. Jag lovar att inte skriva om min tisdag imorgon, jag har glömt bort den ändå så den var säkert trist.
I måndags på förmiddagen gav jag mig ensam iväg med metron till Komsomolskaja och Leningradstationen. Utanför tunnelbaneuppgången står markanadsstånd, det var fullt med människor och hettan gjorde att alla lukter gick in i varandra; kycklingkebabb, svett och exkrement. Leningradstationen är stationen för, förutom en del pendeltåg, tåg mot S:t Petersburg, Tallinn och Helsinki. Jag hade redan varit där och köpt min biljett med nattåg till Finland, men någon gång på fredagsnatten kommit på att jag inte hinner över landsgränsen innan visat går ut. Jag är riktigt stolt över att jag lyckades förklara vad som gått fel för damen i kassan (hon var runt femtio, tjock, bar vitt och hög blonderad frisyr) och att vi faktiskt förstod varandra.
På eftermiddagen hade jag lektion i fyra timmar som vanligt. Andreas har bytt till en annan grupp så numera består min grupp av Ellinor från Vimmerby som tror på spöken och har fobi för snor, hon är så rolig, och Gaspar som är ingenjör från Slovenien och dansar bra. På rasten hälsade jag och Gaspar på tanterna i kiosken på första våningen. Den gulligaste tanten sa att vår ryska hade förbättrats sedan helgdagen. Med helgdagen menas 1:a maj. Vi pratade lite och hon berättade att hon också hade varit på Teatralnajatorget på 1:a maj och demonstrarat. Hon hade gått och viftat med flagga. Jag blev så glad att jag hopaade upp och ner på stället när jag hörde det. Det är rörande med alla gamla som är kommunister tycker jag. Vad jag hört var det mycket hemskt under sovjettiden, men frågan är om det varkligen är bättre för dom idag. Gulag är nedlagt för alla utom nordkoreaner. En vanlig pension i dagens Ryssland går inte att leva på och trots en skatt på 13% för alla oavsett inkomst lönar det sig inte att spara, på grund av den höga inflationen. Därför tycker jag att det är fint att dom går på demonstrationer och att dom inte ger upp.
På kvällen rökte vi vattenpipa i Andreas förnster och allt var fint.
